Pelletsvärme, vegetarisk mat

Nu har vi satt igång pelletsanläggningen så att det blir varmt och mysigt tills eleverna ska komma. Jag har alltid varit miljömedveten och var först som villaögare i Sundsvall att byta ut oljan mot pellets. Det var 1997. Den får snurra på tills den går sönder och sedan blir det nog en luftvattenvärmepump.  Jag har 10 m2 solfångare på taket och den ger både värme och varmvatten maj - september.

Jag har alltid varit klimatsmart också, utan att veta om det. Det är ett nytt ord som redan börjar kännas utnött, säger hellre miljömedveten, för jag äter vegetariskt en till tre gånger i veckan för att det är hälsosamt.  Baljväxter (bönor, ärter, linser) + spannmål (ris, korn, vete, råg, havre) = fullvärdigt protein. Det duger inte med bara ett salladsblad, om man ska äta vegetariskt.

Här är ett recept:

bönor (t ex kidneybönor eller vita bönor)
aubergine (är en potatisväxt och kan bytas ut mot potatis)
gul lök eller purjo
ett par vitlöksklyftor
1 paket krossade tomater
någon grönsak till, om man vill
saft av en halv citron
1 grönsaksbuljongtärning
lite olivolja
vatten efter behov

Bönorna måste ligga i blöt över natten, vattnet hällas av och bönorna därefter sköljas. Koka en stor sats och frys in det som inte går åt.

Lök fräses i olja på svag värme. Blanda alla ingredienser som får koka tills aubergine är mjuk. Blanda i de kokta bönorna.

Till denna rätt grovt rågbröd. Man kan i stället koka ris eller korngryn och blanda i grytan.

Min mamma lärde mig att baka bröd och jag äter alltid hembakat bröd.  Det här blir tre rejäla limpor.

1/2 liter grovt rågmjöl
2 1/2 liter rågsikt, spara en del till utbakningen
3 dl kruskakli
gärna ett par deciliter fiberhavregryn
1 liter mjölk
2 paket jäst
lite olivolja
lite äppelcidervinäger
brödkryddor
salt
russin, om man tycker om det

Jästen rörs ut i 2-3 dl vatten, mjölken ljummas, blanda i alla ingredienser, gärna i hushållsassistent. Degen får jäsa övertäckt, knådas och bakas ut. Får jäsa en stund, gräddas i 175º i 10 min, värmen sänks till 150º,  grädda tills limporna blir svagt bruna. Det tar 45-50 min.

Broccolilasagne är också gott.

Förkoka 6 lasagneplattor. Blanda i några droppa olivolja så att de inte klibbar ihop.
Förväll broccolin.
Gör en vit sås (ca  100 g smör,  3 msk vetemjöl, späd med mjölk, salt, svartpeppar, ska kokas och röras om till önskvärd konsistens)
Riv ost.

Täck en ugnsfast form med lasagneplattor, ett lager broccoli, ett lager vit sås, ett lager riven ost, ett lager lasagnepolattor, ett lager vit sås, ett lager riven ost.  In i ugnen 150º cirka 30 min.  Den ska få en guldgul färg, inte brännas.

Jättegott.

Åtta svårighetsgrader i klassisk balett

Det finns åtta svårighetsgradet i den ryska Vaganova-skolan, som gäller för hela världen. Elever som dansar 1-3 gånger i veckan kommer som längst till grad 3 och lite av grad 4 och då har de kommit långt. Vill man nå längre måste man ha speciella förutsättningar och komma in på någon av de professionella utbildningarna, Svenska Balettskolan i Stockholm, Göteborg, Malmö, Danshögskolan, Stockholm, och träna 1 1/2 timme dagligen 5-6 dagar i veckan. Det tar åtskilliga år att bygga upp en muskelstyrka för att klara av grad 3 och 4.

Amatörer kommer alltså inte längre än till ett fortsättningsstadium. I Sundsvall finns inga elever som kan nå en avancerad nivå.

Barn har inga fysiska, motoriska förutsättningar att klara av klassisk balett förrän tidigast i 9-10-årsåldern. Svenska Balettskolan tar in elever från årskurs 4. Inte förrän i 12-årsåldern är det lämpligt att lära sig dansa på tå. Det beror på skelettets uppbyggnad. Skelettet är för mjukt på yngre barn.

Agrippina Vaganova var en framstående dansös och balettpedagog i St Petersburg. Hon utarbetade en metod att undervisa i klassisk balett på olika nivåer inspirerad bl a av en svensk Christian Johansson, som hade gjort stor karriär i Ryssland som dansare och pedagog i slutet av 1800-talet.  Han i sin tur var utbildad av August Bournonville en till hälften svensk-dansk dansare, koreograf, pedagog. Hans skola och stil används fortfarande vid det Kongelige Teater i Köpenhamn.

Det är än idag hög kvalitet och klass på svenska dansare sett ur ett internationellt perspektiv.

Lyckokulten

Lycka är naturligtvis att kunna dansa. Att få vara frisk. Jag är priviligierad som har fått ägna mig åt det roligaste jag vet - dansen. Och inga skador har jag. Jag har funnit mitt Shangrila.

Jag såg ett TV-program igår med ett inslag som handlar om lycka och kunde inte låta bli att göra en och annan reflektion.

Är det inte främst västvärlden som anammar lyckokulten? Och är inte denna lyckokult själva orsaken till många ungas drogmissbruk? När man börjar bli vuxen och alltmer inser att bli stor inte innebär ett tillstånd av himlastormande lycka som man drömt om. Besvikelsen över och insikten om att det kanske inte är någon mening med livet gör, att de tar sin tillflykt till alkohol och droger för att döva smärtan och i viss mån få en illusion av lycka. Ungdomar borde få mera ledning av föräldrar, skola och kyrka.

Ett nytt skolämne behövs, där ungdomar får lära sig, att livet är en gåva och att man ska göra det bästa möjliga av denna gåva som man fått. "Förvalta det pundet väl!", som min konfirmationspräst sa´till mig, när han upptäckt min begåvning. Kyrkan och andra trossamfund kan bjudas in - i grunden är de lika. Teaterbesök med opera- och dansföreställningar kan ingå  i detta ämne, liksom besök på konstutställningar och museer och författare kan medverka.  Allt som en motvikt till den tomhet som skolans  alltför ensidiga träning av den vänstra hjärnhalvan ger. Centrum för de sköna konsterna, som berikar livet,  finns i högra hjärnhalvan.

De kan få lära sig, att lycka inte behöver vara stort. Det kan vara smått och kort. "Underbart är kort.", säger ett ordspråk. Lycka kan vara att vakna en daggfrisk sommarmorgon, när fåglarna kvittrar och solen går upp, slå upp fönstret och bara njuta eller gå en sväng i trädgården, äta frukost på förstubron. Lycka är att se en blomma slå ut, att gå i skogen, att gå vid havet. Lycka är det intensiva ljuset i Norrland. En vacker klänning, en fin frisyr. Den högsta lycka är att krama ett barnbarn.  Det går att räkna upp hur mycket som helst.

Jag har gjort en danssaga om lyckotemat, som heter "Soria Moria - Lyckans slott". Den handlar om hur människan i vår kultur bygger luftslott och den långa vandringen för att finna detta slott. När hon till sist kommer fram till slottet, upptäcker hon, att den åtråvärda lyckan inte finns där. I stället kommer det en liten ljuvlig malteservalp intrippande på scengolvet. Den får symbolisera lyckan.

Vad jag menar är, att vi är bortskämda i vår lyckokult. För miljontals människor är lyckan ett mål mat och tak över huvudet. Det fanns också med i danssagan.




Orkidéer

Jag fick två lila orkidéer också före jul. De står hur länge som helst. Jag har en som har blommat i ett halvår. Det ska bli intressant att se, om det går att få dem i blom igen.


Jazzdans och fridans - Gitarr och fiol

Det finns flera stilar inom jazzdansen, vilka kan delas in i två huvudgrupper: 1. Primitiv jazzdans, 2. Modern jazzdans.

Den primitiva jazzdansen har sitt ursprung i afrikansk dans. Det var Katherine Dunham, en afro-amerikansk doktor i etnologi, som hade rest till Afrika för att studera afrikanernas danser, seder och bruk, som grundade denna dans. Hon bildade ett danskompani och koreograferade danser med influenser från afrikansk dans, fridans och balett. I danserna finns även inslag av sällskapsdanser och andra återspeglingar av livet i USA. Hennes stil kallas också för Östkuststilen.

En samtida koreograf till Dunham var Jack Cole. Det var han som gjorde koreografi till bla Marilyn Monroe i hennes filmer. Hans stil kallas för Västkuststilen. På västkusten finns en hel del indier så hans koreografi var influerad av indisk dans.

Modern jazzdans innehåller mer balett. i musikalen "Fame" finns t o m jazzdanser som dansas med tåspetsskor. Exempel är  tekniker och stilar skapade av Luigi och Matt Mattox, båda amerikaner, och Matt Mattox hade ett sju år långt samarbete med Jack Cole.

Jag har haft tre lärare i primitiv jazzdans, Talley Beatty på Balettakademien samt Vanoye Aikens och Walter Nicks på Danshögskolan. De två förstnämnda var solister i Katherine Dunhams kompani.

I modern jazzdans har jag haft Matt Mattox himself som lärare, Rhett Dennis, en elev till Luigi samt Charles Moore, som också har dansat med Dunhams kompani,  för att nämna de viktigaste.

Hip-hop, streetjazz och street dance är samma dans. Det är gatudanser och återspeglar gatuvåldet i storstäderna i USA.

Att sätta ut fridans i annonser och påstå, att det är lika med modern jazzdans är lika missvisande som att annonsera ut undervisning i fiol, när det i själva verket är fråga om gitarrspel. Vederbörande som gör detta, bevisar, att hon inte kan någon fridans. Däremot har hon förstått, att det är lätt för henne att lura Sundsvalls-borna.

Fridansen kom till i början av 1900-talet som ett alternativ till klassisk balett. Det var Isadora Duncan från USA som ville dansa barfota och improvisera helt fritt till klassisk musik. Hon tyckte  om den grekiska kulturen och använde draperade tygstycken till sina kostymer.

En elev till henne, Martha Graham, skapade ett träningssystem baserat på yoga. Hennes skola, som är fysiskt ansträngande, innehåller  golvövningar med contractions.

En elev till Graham, Merce Cunnigham, ville inte sitta på golvet och träna utan gjorde en teknik baserad på klassisk balett med contractions på flera olika sätt.

I Europa fanns Rudolf von Laban. Han utforskade människokroppens alla rörelsemöjligheter och hans träningssystem, som inte är bundet till ett bestämt schema, bygger på att använda alla rörelser som är möjliga för att träna alla muskler i kroppen.

Fridansen, som även benämns nutida dans eller modern dance och contemporary dance på engelska, är i ständig utveckling. Andra träningsmetoder har utvecklats av José Limón och Lesley Horton för att nämna ett par.

Jag har tränat Graham-teknik i 2 1/2 år på Balettakademien, Laban-teknik och Horton-teknik i 3 år på Danshögskolan. Jag har även tränat de andra omnämnda skolorna, främst Merce Cunnigham-teknik.

Musiken som används i fridans kan vara klassisk musik, trummor eller improviserade musikstycken till piano. Alla taktarter används lika mycket, 3/4, 6/8, 2/4, 4/4 och även 5/4, 7/4,9/4. Danser kan även framföras utan musik. Man känner ändå pulsen och rytmen i dansen.

i jazzdans används mest alla breve, som är en snabb 4/4-takt. 2/4 används också och i sällsynta fall valstakt och 5/4-takt. Åtskilliga rytmer används till jazzdansen, samba, cha-cha-cha, buossa nova, rumba, merengue, m fl.

Rosa amaryllis

Jag fick en rosa amaryllis före jul. Den blommar nu.


Om dansutbildningar - Licens även för danslärare

Det är inte lätt för föräldrar och andra att skilja på olika utbildningar vad gäller dans.

Förberedande ettåriga preparandkurser finns bl a hos Balettakademien och Kulturama i Stockholm. Därifrån kan man söka vidare till den treåriga yrkesdansarlinjen på Balettakademien i Stockholm eller Göteborg. Från början, 1983, var utbildningen i Göteborg endast tvåårig. Först i slutet av 80-talet blev den treårig. Balettakademien finns bara i Sverige Den finns inte i London!  Balettakademien har ingen högskoleutbildning.

Barndans finns inte på schemat på Balettakademiens yrkeslinjer. Barndans finns däremot på Danshögskolans pedagoglinje och är en metod att undervisa barn i olika åldrar. Även barnanatomi, barnmotorik,  musik, fridans, klassisk balett grad 1 för nybörjare, karaktärsdans (ryska, ungerska, polska danser), spansk dans, svensk folkdans och pedagogisk praktik ingår.

Om man vill bli danslärare, måste man komma in vid Danshögskolans pedagoglinje i Stockholm. Den är numera fyraårig och är både en pedagog- och dansarutbildning. Efter avlagd examen får man ett diplom som är ett körkort (licens) till att driva en egen dansskola eller att få en tjänst som danslärare.

Också dansare som har gått ut Svenska Balettskolan måste genomgå en ett- till tvårig kurs på Danshögskolans pedagoglinje för att få erforderlig kompetens att undervisa i dans. Svenska Balettskolan tar in elever från årskurs 4 och från första året på gymnasiet. Det är således både en grund- och gymnasieskola. Det är härifrån som dansarna rekryteras till Operabaletten.

Jag deltog i en preparandkurs (klassisk balett,  fridans, jazzdans) samt proffsklasser i jazzdans och diverse andra klasser i klassisk balett, fridans, karaktärsdans på Balettakademien i Stockholm. Jag hann även med att dansa klassisk balett två gånger i veckan hos Lilian Karina samt spansk dans hos Barbro Thiel Cramér och kom så småningom in på pedagoglinjen vid Danshögskolan.

Jag kräver licens för att få öppna privat dansskola, precis som läkare, tandläkare, sjukgymnaster måste ha licens för att öppna privatpraktik. Lärarförbundet kräver nu licens för alla lärare, innan de får tjänstgöra som lärare. De måste ha lärarutbildning på högskola. Jag hoppas, att de kräver  licens även  för danslärare. Rektorer, som inte vill ta ansvar, kan annars fortsätta anställa amatörer. Rektorerna förstår inte eller vill inte förstå, att de därigenom kan utsätta eleverna för livslånga skador och dessutom har de inte fått några kunskaper.

Bokföring

Idag och en tid framöver är det bokföring som gäller. Jag har en eftergymnasial handelsutbildning också.  Jag sköter familjens bokföring. Det hör inte till de roligaste jobben som jag har så jag har laddat med hembakad chokladkaka med bara lite socker. Ren choklad innehåller för mycket socker och det blir bara vid julen och påsken som jag  äter det.  Man kan bli sjuk av socker.  Här är receptet:

4 stora ägg
1 dl socker
125 g smör plus lite till formen
3 dl vetemjöl plus lite till formen
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
drygt 1 msk cacao
lite kokhett vatten

Ägg och socker vispas, torra ingredienser blandas i. Tillsätt smält smör och vatten. Gräddas i 150° i ca 30-45min. Prova med en sticka, om kakan är torr.

Av samma smet går det att göra äppelkaka. Byt ut cacao och vanilj mot rivet skal av citron eller apelsin. Varva smet och äppelklyftor, ett lager smet, ett lager äpplen, pudra kanel över, ett lager smet. Inget extra socker!

Nu blommar amaryllisarna

Jag har fått amaryllisar av mina elever. 22 st har jag nu.

Man blir så glad, när knopparna sticker upp.

Dans och massmedias makt

Vivis Dansskola
Tel 060-61 14 15

    

Den här terminen hoppas jag få fler små söta barn som vill dansa, jazzdansare och naturligtvis balettdansare. Balett är grunden för alla dans.

Jazzdans är inte alls någon gammal dans som Sundsvalls-borna förletts att tro av pressen. Det skrivs bara om aerobics i Sundsvall med trim-slim, slit-fit-hit, pump-jump etc. Det var Jane Fonda som introducerade sådant. Hon har dansat balett som barn och ungdom, vilket har gett henne den figur hon har. När hennes kropp inte längre klarade av balettens krävande träning, ville hon hitta på något mer lättillgängligt för mogna kvinnor. Tyvärr lockas även yngre förmågor till denna träning av aerobicinstitut u p a, som växt upp som svampar ur marken och som påhejade av pressen passar på att tjäna en grov slant med hjälp av instruktörer som ingalunda har någon högskoleutbildning.

Pressen skriver gärna om hip hop och streetjazz (streetdance) som om det inte finns något annat. Jag kan också lära ut dessa danser men är less på ryck-och-knyck, den slarviga, slafsiga stilen och den tjatiga musiken. Den låter som ett rabblande av telefonkatalogen. Danserna har för resten sitt ursprung i en väldigt gammal dans, be bop. Hur många är det som får skador?

Nej, fram för stilfull jazzdans! Det undervisas i jazzdans i dansskolor i Stockholm och andra städer och jazzdanspedagoger utbildas vid Danshögskolan. Träningen är  allsidig och kontrollerad och ger fin koordination. Eftersom jag ger individuell undervisning, har jag hitintills inte haft några elever som har fått skador. Danserna och dansstegen är sköna och roliga. Jag har haft 250 elever i jazzdans!

Fördelen med dansträning är, att den inte är så kroppsfixerad. Jovisst, speglarna finns här men de är till för att eleverna ska kunna se, om de har rätt hållning och gör rörelserna rätt. Rätt "placering" säger vi danspedagoger. Man tränar för att kunna uttrycka känsla och stil i danserna och inte för att en viss muskel ska se ut si eller så. Men på köpet får man vackra långsträckta muskler och en upprätt och fin hållning. Det är världens bästa träning.

Det är otroligt vilken makt massmedia har. Bara för att några kändisar med vingliga ben och höga klackar har fått sopa golvet i TV 4, har ut och "stuffa" numera upphöjts till kultur. Kulturmagasinet i Sundsvall har smällt upp en dansbana. Vad är kultur idag? Är det en företeelse som det skrivs om på tidningarnas kultursidor och visas i TV:s kulturprogram? Eller är det precis allt? Snart kan alla innebandyfantaster glädja sig åt en innebandybana i foajén i Kulturmagasinet.

Så nu måste pressen slå ihop kultur- och sportsidorna och börja skriva om konstnärlig dans - även på hög nivå! - dagligen och jag ser fram emot att TV äntligen sänder minst en timmes reportage om konstnärlig dans i sportprogrammen, som sänds flera gånger om dagen, istället  för en timme om året på obekväm tittartid. En temakväll om dans och en dansmusikal  var allt som visades i TV 2008.

Midvinter

-26 °.  Inga utomhusaktiviteter idag.Jag ska värma upp kakelugnarna.


Träning


Nu varvar jag dansträning med skidåkning, varannan dag dans, varannan dag längdskidåkning, ibland både och. Om det är för kallt för skidåkning får det bli snabba promenader. Jag måste alltid hålla igång, annars kan det lätt bli skador, när jag har dansskola. Det är skönt också att ha musklerna på plats och jag måste fungera som inspiration för mina elever.

Gott Nytt År!

Det var en gnistrande kall morgon, -18. Klädde mig i julröda varmaste fjälldunjackan och tog en snabb promenad i halvspringande Stockholms-fart.


Gott Nytt Dansår! Det nya året har jag skålat in med alkoholfri äppeldryck. Jag är nykterist men inte absolutist. Det händer, att jag tar ett glas vin till en god måltid. Ett glas = 1 1/2 dl! Alkohol går inte alls ihop med träning. Det är farligt för hjärtat. Vet ni att alkoholintag försämrar träningsresultat i flera dagar efteråt? Dessutom vill jag ha alla sinnen i behåll varje dag, eftersom alla dagar är viktiga för mig. Det är roligast utan alkohol. Däremot har jag en annan last. Jag älskar CHOKLAD! En chokladbit till teet och sen är lyckan fullständig.

Jag har nyss avnjutit nyårskonserten från Wien. Faktiskt har jag inte missat en enda. Det brukar finnas inslag av balett. I år var det tre. Ett tag drog de in på dansavsnitten till bara två - p g a ekonomin? Men de senaste åren har det varit tre. Fyra par dansare från Wiens Stadtsopera och Volksoper med inlånade solister från Berlin dansade lätt och luftigt genom de underbart vackra salarna i slottet Esterhase till "Skattvalsen" i andra akten av "Zigenarbaronen" av Johann Strauss under ledning av den skojfriske dirigenten Daniel Barmboim. Sedan dansade ett par en ungersk karaktärsdans till "Eljen a Magyár" av Johann Strauss. Sist dansade sex barn, handplockade från Operans balettelevskola i Wien. De föreställde odygdia änglar och dansade till "An der schönen blauen Donau".

Annars har det varit tunnsått med dansinslag i svensk TV:s julprogram. En dansmusikal "All that jazz" med läcker jazzdanskoreografi visades efter kl 24.00 en kväll. Det var allt.

RSS 2.0