Vivis Blogg

Gott Nytt År! Nu vill man dra i handbromsen. Det känns som om det bara var ett år sedan, det var milleniumskifte.

Det kom 40 cm snö under ett dygn i Sundsvall och nu vräker det ner för fullt igen. Det har varit väldigt kallt,  -26. Nu vänder det och vi går snart mot ljusare tider. Jag önskar alla en riktigt God Jul!

Nu har det regnat nonstop en hel vecka. Trädgården är dyblöt och gräsmattan är sank som ett kärr. Dessförinnan hade det kommit ett par cm snö som lyste upp. Det är beckmörkt redan kl 15.00. Jag har ledsnat på mörkret, plockat fram adventsljusstakarna och pyntat till advent. I morgon är det lyslördag i city.

Äntligen återigen en danskväll i SVT 2 Allhelgonadagen. Temat var rysk dans. Först visades en intervju med 30-åriga ryska dansösen Svetlana Zacharova, Rysslands motsvarighet till Sylvie Guillem fast i yngre upplaga.

Dansmuseet i Stockholm demonstrerade dräkter från ryska baletter, bl a dräkter designade av Picasso och Matisse.

Sedan fick vi se "Vingar av vax" med stråkar och koreografi av holländaren Jiri Kylian. Fridans, när den är som bäst. Fast hälften hade räckt. Till sist blev både dansen och musiken tjatig.

Det var desto roligare att få se den avhoppade ryske dansaren Michail Barychnikov i "Stället", Mats Eks koreografi med sting. Trodde inte, att han uppträdde längre. Han måste vara över 60 år. Filmen "Vita nätter", där Barychnikov har huvudrollen,  har jag på dvd så den har jag sett flera gånger. Den handlar just om en avhoppad rysk dansare som jagas av KGB. Och jag ser den också gärna för att min dotter är slående lik Isabella Rosselini, som spelar med i denna film.

En engelsk koreograf, som - Hörde jag rätt? - har gjort 40 verk, utnyttjar skickliga dansare med kreativitet till att skapa sina danser. Han försökte få till något med ryska dansare, som tydligen inte var införstådda med detta arbetssätt. Hoppas, att han lyckades.  Jag orkade inte vara med längre än till 22.15.

Det är nu 22 timmar sen, jag fick sprutan. Har inte känt någonting. Jag mår prima. Hörde att de sagt på radion, att vaccinet redan håller på att ta slut.

Äntligen har jag fått vaccinera mig mot svinis. Åh, vad jag har väntat. Först utlovades vaccin i mitten av september, därefter i slutet av september, sen början av vecka 42 och till sist slutet av veckan. Min mormor dog i barnsäng av spanska sjukan, när hon var i 30-årsåldern. Babyn klarade sig. Det var samma typ av virus som det här. Jag var på Apoteket igår och köpte Bamyl för huvud- och ledvärk har utlovats som vanligaste biverkning. Hitintills mår jag bra.

Massmedia har i alla fall inte lyckats skrämma bort Sundsvalls-borna från vaccinationslokalen för det var fullt med folk i Totohallen i Bergsåkers travbana, en lång ringlande kö genom hela hallen. Det blir första och enda gången som jag besöker travet. Jag är allergisk mot hästar och tycker inte om spel.

Jag har skjutit upp terminsstarten av dansskolan till den 3 oktober för det här. Det har aldrig hänt förut.

 
Jag har länge haft funderingar om att försöka sätta klinkers och kakel själv. I sommar har jag haft så många hantverkare så nu har jag inte råd med fler. Man kan inte ha hantverkare till allt. Det blir för dyrt. Jag har lagt nytt klinkergolv i entrén i källaren. Det är 7,5 m2. Det var kletigt och gäggigt men resultatet blev faktiskt lyckat. Jag har köpt klinkers till den 10 m2 långa gången också och har tänkt fortsätta lite då och då, när tid finns.

Omklädninbgs-, uppehållsrummet i källaren blev vitt, vitt. Danssalen och caféet finns på första våningen i markplan.

Det har visats en del dans på TV i helgen. Jag såg en holländsk danskortfilm "Alpluft", som är full av upptåg och situationskomik  i fin sekelskiftesstil. Härligt att få skratta ibland. Därefter visades experimentell fridans av den tröttsamma sorten som jag tycker hör hemma i workshops och inte är mycket att visa för publik.

Vidare har jag sett "Spartacus" efter en inspelning på Bolsjojteatern i Moskva. Den såg jag första gången i Paris, när Bolsjojteatern gästspelade där. Det var vid en utflykt med Danshögskolan. Naturligtvis var det förnämliga dansare på båda föreställningarna. Mig veterligt har denna balett aldrig framförts live i Sverige. Den är nog för krigisk för att passa en svensk publik.

Så har Axess visat en dokumentärfilm om Sylvie Guillem, en fantastiskt fin och duktig dansös.. Hon är världsberömd och upptäcktes av Rudolf Nurejev, vilket inte omnämndes i filmen. Man fick en inblick i hennes repetitioner, föreställningar och turnerande. Hon hade ont i sina fotknölar, vilket hon skickligt dolde, när hon dansade. Efteråt visade filmarna, hur ledsen hon var över smärtan. - Om man vill bli fin, får man lida pin! Jag såg, att hon har ett likadant födelsemärke på exakt samma ställe på högra kinden som jag har, fast ännu större. Jag har haft komplex för mitt och har undersökt olika operationsmöjligheter. På hudkliniken blir det ett stort hål och på plastikkirurgiska kliniken gör det ett streck. Jag hade tänkt mig att åka till Sofiahemmet i Stockholm och har räknat med att lägga ut 15 000:-- för det. Nu struntar jag blankt i vårtan. Det är en skönhetsfläck, en mouche. Pengarna ska jag i stället lägga på mitt danshus.

På tal om smärta är jag också skicklig på att dölja eventuell sådan. Visst gör det ibland ont i mina fotknölar också, när jag står på tå. Jag har annars varit förskonad ifrån skador p g a dansen. Barn känner och ser dock nästan allt. De är otroliga på att läsa av mig. I lördags var de lite misstänksamma. Jag hade brutit ett revben. Det hände på ICA för några dagar sen. Jag stod på fel sida av rullbandet, sträckte mig långt över en kant och räddade en gurka som höll på att mosas. Då small det till i vänster sida. Vårdcentralen och ingen annan heller gör något åt knäckta revben. Jag skulle vara i rörelse som vanligt så jag har dansat, hoppat och krattat. Det var nog inte så välbetänkt för det har inte gjort mindre ont. Det ska ta tolv veckor att läka och är absolut ingenting att orda om.

Nu tror nog alla, att jag har haft en lång och skön semester men så är inte fallet. Jag har gjort flera bokslut och deklarationer. På tisdag blir jag helt klar. Några långpromenader på skaren har det dock blivit för snön låg fortfarande kvar i skogen för knappt en vecka sen.

Nu blir det till att sätta igång med vårbruket, alltså kratta igenom gräsmattorna och rensa bort ogräs i rabatterna. Det mesta hann jag ta i höstas, innan kylan kom så det är inte så mycket kvar. Narcisser och tulpaner har kommit upp och snart blir det mattor med scilla. Den sibiriska nunneörten är också på gång.

Äntligen har Sveriges Television visat en balettföreställning på lördagkvällen. Det var Don Quijote, en gästföreställning 2007 i Paris på 1 tim 40 min med Nationalbaletten på Kuba. Instuderingen är gjord av Alicia Alonso efter koreografi av Marius Petipa. Hon är också konstnärlig ledare och grundade balettensemblen 1948. Hon är idag 89 år. Alicia Alonso uppträdde som solist och turnerade runt hela världen ända till 70-årsåldern, delvis blind sedan länge. Jag såg henne dansa och gestalta en purung flicka, Julia i Roemo och Julia,  när hon var över 60 år. Det var i ett kulturprogram på SVT för många år sedan.

Don Quijote är en roman skriven i början av 1600-talet av Cervantes. Romanen är i två delar och handlar om en riddare från La Mancha, som lever i en fantasivärld. Han ger sig ut på allehanda äventyr med en flicka och sin vapendragare Sancho Panza.

Det var en fin föreställning med duktiga dansare, bravurnummer, spansk dans och vackra dräkter.

Nu har jag varit i Stockholm och sett Cabaret. Det var sista föreställningen.  Helena Bergström gjorde en rättså oskuldsfull Sally Bowles och Rikard Wulff var lagom sliskig som konferencier. Danserna var vågade men man slapp se nätstrumpor. Cabaret handlar om tiden i Berlin före andra världskriget och en klubb, där man parodierar om dekadansen, nazismen och dess förestående fasor. Det var absolut sevärt.

Och så fick jag träffa min kära syster Alice. Teaterbiljetterna bokade jag för fyra månader sedan och tågbiljetter fick jag för 190:-- tur och retur. De bokade jag kl 0.01 exakt tre månader före avresa. Det är då som det går att få tag i biljetter till lägsta pris. Annars kostar en enkelresa över 2 000:--. Restiden är bara 3 tim och 20 min. Jag veckopendlade mellan Sundsvall och Stockholm i 5 1/2 år vid tiden för min dansutbildning för min dotter var kvar i Sundsvall.  Med alla fortbildningskurser blev det nog minst sex år. Då tog tågresan 5 1/2 timmar i bästa fall. Ofta var tågen försenade.

Nej, jag hittade ingen klänning i Sundsvall. Jag köpte en jättesöt klänning för 499:-- hos Tiara på Drottninggatan i Stockholm och en lika söt blus, made in England,  för 210:-- efter avdragen rabatt på 30 % så den Stockholms-resan gick ihop. Jag var först i en butik vid Odenplan. Där fanns en klänning i liknande modell och tygkvalitet för 1 199:--, alltså mer än dubbelt så dyr. Det var fel färger dessutom.

Äntligen har snön rasat från solfångaren. Det har varit tö ett par dagar och jag har väntat. Nu sjunger och susar det i solrören. De är dragna genom skorstenen och värmer upp också den så att en mysig värme sprider sig genom mur och element. Efter den kallaste, hårdaste, mest snörika vinter jag kan minnas, är det vårvinter och den bästa tiden på året ända fram till midsommar ligger framför oss. Härligt!

Pelletsanläggningen har krånglat. Den har gått utan anmärkning i fem veckor. Det var överhettningsskyddet som hade löst ut och optovakten behövde rengöras. Det har varit extremt kallt i flera dagar, -20 igår.  Det är typiskt, att den måste stanna, när det är som kallast. Anläggningen ska gå i intervaller men när det är så kallt, snurrar den på utan avbrott, vilket gjorde, att den blev överhettad. Det kan emellertid inte uppstå någon tillbakabrand, eftersom jag insisterat på att en sprinkler monterats. Efter det har EcoTec en sådan med som standard.

Den ende reparatören som klarar av denna teknik bor i Hudiksvall så honom kan jag inte kalla på varje gång det blir något tillbud.  När man är småföretagare och dessutom fastighetsägare, kan man inte vara handfallen utan man får lära sig att stå på egna ben och klara av det mesta själv. Så jag är både tekniker, fastighetsskötare, lokalvårdare, trädgårdsmästare, administratör och kamrer, förutom att jag är danspedagog. Fördelarna med egna lokaler uppväger dock stort nackdelarna. Jag har hyrt lokaler en tid och det har inte alls har fungerat.

Det är en utmaning och triumf, när man har löst problemet. Efter 3 1/2 timme fick jag igång maskinen. Då var jag slut som artist.

Det är för att slippa sådant krångel som jag ska byta till en värmepump framöver. Det blir absolut ingen fjärrvärme för Korstaverket bränner sopor, som forslas hit ända från Norge, och förorenar den av fabriker och bilar redan nedsmutsade Sundsvallsluften ännu mer. Och tänk vilka avgaser transporterna också släpper ut!

Sedan har jag i alla fall tränat. Hade tänkt gå på stan och leta efter en klänning men det får bli en annan gång.. Jag ska snart åka till Stockholm och titta på "Kabaret" i regi av Colin Nutley.

Jag har sytt nya gardiner till danssalen. Har sökt i flera år efter gardiner som passar till ett hus med gammaldags charm. Jag hade tänkt mig något i gammalrosa men fick ge upp. De här får hänga med ett tag. De är sydda med veckband och jag har sytt sex gardiner. Det blir sammanlagt 30 sömmar. Först har jag tråcklat och sedan sytt på maskin.

I en tid när konfektion oftast är billigare än hemskräddat, är det få som kan sy fastän det kan bli både bätte kvalitet och passform.  Jag har sytt massor med scenkläder och fått hjälp med bara enstaka plagg. Det har varit klänningar, byxor, kjolar av alla de slag, karaktärsdanskjolar, flamencokjolar, cancankjolar och tyllkjolar förstås för att nämna några.

Det var min mor som lärde mig sy. Min mormor var finsömmerska och sydde brudklänningar. Hon hade en syster, Klara, som försörjde sig som modist i USA. Hon sydde alltså hattar till försäljning. Det var tydligen lönande för hon kunde adoptera två barn. Jag minns henne som en gullig dam med silvervitt glänsande hår och hon läste gärna spännande kärleksromaner.

Såg melodifestivalen igår. Brukar titta, eftersom det kan finnas en hel del dansnummer. Annars tycker jag inte om schlagers något vidare. Alcazars framförande var genomproffsigt. Det höll hela vägen från början till slut.  Koreografin  passar perfekt till musiken och texten. Imponerande att sångarna kunde klara av både sången och dansen och skönt att slippa se flaxande dansare i bakgrunden. En stund var det bara dans till musiken. Fint. Scenografin (dräkterna) är stilfull.  Det är tröttsamt med för mycket effektsökeri. Tidigare har jag inte uppskattat Alcazar men jag undrar nu, om de inte har chans att vinna allt.

Annars var det Petra Meldens kreationer som var njutbara.

Nu har vi satt igång pelletsanläggningen så att det blir varmt och mysigt tills eleverna ska komma. Jag har alltid varit miljömedveten och var först som villaögare i Sundsvall att byta ut oljan mot pellets. Det var 1997. Den får snurra på tills den går sönder och sedan blir det nog en luftvattenvärmepump.  Jag har 10 m2 solfångare på taket och den ger både värme och varmvatten maj - september.

Jag har alltid varit klimatsmart också, utan att veta om det. Det är ett nytt ord som redan börjar kännas utnött, säger hellre miljömedveten, för jag äter vegetariskt en till tre gånger i veckan för att det är hälsosamt.  Baljväxter (bönor, ärter, linser) + spannmål (ris, korn, vete, råg, havre) = fullvärdigt protein. Det duger inte med bara ett salladsblad, om man ska äta vegetariskt.

Här är ett recept:

bönor (t ex kidneybönor eller vita bönor)
aubergine (är en potatisväxt och kan bytas ut mot potatis)
gul lök eller purjo
ett par vitlöksklyftor
1 paket krossade tomater
någon grönsak till, om man vill
saft av en halv citron
1 grönsaksbuljongtärning
lite olivolja
vatten efter behov

Bönorna måste ligga i blöt över natten, vattnet hällas av och bönorna därefter sköljas. Koka en stor sats och frys in det som inte går åt.

Lök fräses i olja på svag värme. Blanda alla ingredienser som får koka tills aubergine är mjuk. Blanda i de kokta bönorna.

Till denna rätt grovt rågbröd. Man kan i stället koka ris eller korngryn och blanda i grytan.

Min mamma lärde mig att baka bröd och jag äter alltid hembakat bröd.  Det här blir tre rejäla limpor.

1/2 liter grovt rågmjöl
2 1/2 liter rågsikt, spara en del till utbakningen
3 dl kruskakli
gärna ett par deciliter fiberhavregryn
1 liter mjölk
2 paket jäst
lite olivolja
lite äppelcidervinäger
brödkryddor
salt
russin, om man tycker om det

Jästen rörs ut i 2-3 dl vatten, mjölken ljummas, blanda i alla ingredienser, gärna i hushållsassistent. Degen får jäsa övertäckt, knådas och bakas ut. Får jäsa en stund, gräddas i 175º i 10 min, värmen sänks till 150º,  grädda tills limporna blir svagt bruna. Det tar 45-50 min.

Broccolilasagne är också gott.

Förkoka 6 lasagneplattor. Blanda i några droppa olivolja så att de inte klibbar ihop.
Förväll broccolin.
Gör en vit sås (ca  100 g smör,  3 msk vetemjöl, späd med mjölk, salt, svartpeppar, ska kokas och röras om till önskvärd konsistens)
Riv ost.

Täck en ugnsfast form med lasagneplattor, ett lager broccoli, ett lager vit sås, ett lager riven ost, ett lager lasagnepolattor, ett lager vit sås, ett lager riven ost.  In i ugnen 150º cirka 30 min.  Den ska få en guldgul färg, inte brännas.

Jättegott.